5/9

Jag är fullständigt lugn jag är fullständigt lugn min högra hand är tung min högra hand är tung jag är fullständigt tung min högra hand är lugn min högra hand är lugn jag är fullständigt tung.
 
Vi firade nyår i förra veckan, med tomtebloss och bubbel och viatnamesiska vårrullar och om dalar och toppar, om sjukdomar och avhopp, och att det blev många grötiga år i år.
 
Vad mycket svårare det blir ändå.
Men det ger mening det här. 
 
Vi måste skapa traditioner. Måndagsbio. Nyår tre gånger om året. Minst.
Det ger mening. 
 
Herregud allt vi ska konsumera. Språk och film och musik och visual art. Och herregud skapa.  
 
Precis som att det ger mening att ordna middagar på insitutionen när ingen annan gör det och vi får känna på varandra för första gången på ett år och alla kan äntligen andas ut. 
 
Det ger mening. 
 
Som att dra till Köpenhamn. Som jobba samtidigt som århundrades bakfylla lever och frodas i magen och i huvudet. Som att somna bredvid en kompis med sömnproblem och öronproppar och ögonbindel i en av sovsalarna.
 
Läsa quilty pleasure-böcker.  
 
Dricka bubbelvatten. Kanske köper vi en sån sodastreamer ändå? 
 
Alltid ägna för mycket tid och pengar åt klädkombinationer och färgmatchningar. 
 
Våga ha högklackat. 
Våga skrika håll käften nu är det jag som håller i lekarna och inte du. 
 
Sakna sina kompisar när man saknar dem. Skicka masssms och få masshjärtan tillbaka. 
Äta när man är hungrig. Få energi tillbaka. 
 
Lyssna bara på en låt i taget i motreaktion till alla som kan musik. Slit ut dem tills de får dig att vilja spy.
 
Ägna orimligt många timmar åt att göra helfestliga vimplar och slänga alla för det "ser ut som något en treåring kladdat på". Leva ut några bokstavskombinatiorer när det inte blir som man vill. 
 
Sno en och annan ananas i mässing från Avenybarer. Och dra. Alltid lyckas skaffa sig kleptomanvänner. 
 
Drömma och mardrömma om allt som kan hända och släppa det för kanske blir det bara som det blir ändå.
Ha kontroll. Och så bara släppa det. 
 
Farmor och farfar firar Diamantbröllop på torsdag när allt bara började med för få bitar prinsesstårta på Kungsholmen.
60 år är en hel livstid räknad i median för några decennier sen.
 
Dricka kaffe i sängen halvliggandes halvsovandes innan vi vaknat och spilla ut på lakanen ojdå. Innan vi cyklar till varsin del av universitetet i varsin del av stan lyfter du upp mig i taket så att min pyjamas åker ner. 
Du ser ut som godis.
Det ger mening. 
 
Söndagar som stroke.
 
Ha missat den fjärde filmen i Harry Potter. 
Vår bokhylla på bristningsgränsen eftersom jag pressar in fler och fler böcker i den för varje dag. 
Natural selection i skolklasser.
Råka köpa halvfabrikat. 
Prestationsångest hos terapeuter och i skafferiet. 
 
Nu gör vi det här. Det ger mening. 
September!
Gott nytt halvt 2016! 
|
Upp