årsresumé - juli augusti september

I Juli åkte vi alltså till Borlänge. Vi var odrägliga. Tappade bort ungefär allt vi ägde, och jag åt ingenting på två dygn och sov mindre. Det var varmt och misär och vallfärd till kupolen men också de bästa studerna på hela min sommar. Aldrig har Håkan varit så bra och aldrig har jag levt, vi sov på innergårdar under parasoll när våra tält hade blivit sönderrivna eller mördade med tonfisk, dansadedansadedansade och sprang runt och åh gud.
Hann hem i två dygn innan jag åkte till Västkusten igen, och den här gången för att jobba. Älskar Västkusten så mycket. Det är plågsamt.
Guido kom ner och vi cyklade mycket och satt på uteserveringar och klippor tills sent varenda kväll. Vi lyssnade på Sommarprat, fikade med mormor och var på Clandestinofestivalen.
Sen åkte vi till Emmaboda! Där hängde vi mest med Klara och Morgan hela tiden, åt caféfrukostar i timmar, sov i varandras tält och åt soppa när det regnade. Ungefär. Bästa paret. Men i övrigt var den festivalen mest dåligt väder och bråk och lite ångest.
Augusti var att komma tillbaka till Stockholm igen, som jag trodde jag saknat men att bara slås paralyserad av all meningslöshet istället. Ville helst bara till Västkusten egentligen, till saltvatten stövlar klippor vitmålade knutar och färjor. Istället åkte jag till Spanien i en veckan med pappa och Lina för att läsa böcker och spela asburda mängder plump och hinna tänka och bli hjärteförvirrad.
Amanda bjöd på muffins på sin balkong innan skolan började och allting var kaos och upprivet och söndrigt. Började tvåan. Hade saknat Anna och Linnea så mycket att jag inte kunde andas och när vi träffades igen grät vi hejdlöst. Augusti var att döda och att ta sönder vackra människor. Destruktiv månad. Men så himla vital och på riktigt och autentisk. Jag kände precis hela tiden.
Bästavänner hade födelsedagsfest och Ville hade avskedsmingel innan han åkte till Sydafrika (om du läser det här så saknar vi dig så himla mycket förresten) och vi dansade rätt mycket också, på balkonger och tvärbanor och så.
I September åkte jag och mitt bästa gäng till Köpenhamn. Och jag har knappt berättat om den resan för er alls, men den var allting. Alltså. Åh. Vi gjorde allting allt. Skulle göra vad som helst för att få vakna upp på vårt äckliga hostel bredvid Miranda i ett rum fullt på personer jag tycker så mycket om i gårdagens kläder och Pink Floyd spelas fortfarande på våra sprängda högtalare igen. Äta frukostbagels på soliga torg, dansa, att spås av främlingar och inte veta någonting men samtidigt allt, att aldrig vela åka hem. 10 våningar över staden och allt.
Stockholm var inte alls lika bra. Håkan spelade en sista gång och det var outhärdligt och jag panikklamrade mig fast på vänner och var aldrig ensam.
Gjorde så förbannat mycket fel men blev ändå förlåten och mottagen med kramar och en öppen famn. Så där stannade jag. Såklart. Där var det tryggt och varmt och luktade gott och vant.
Var så himla mycket med Klara också, nästan hela tiden. Och mådde bra tillslut, var inspirerad och kär och spelade mycket galenpanna och var upprörd på maktens män ibland, men bra.
Listor |
#1 - - klara:

jag saknar dig jag saknar dig jag saknar dig jag saknar dig jag saknar dig jag saknar dig jag saknar dig jag saknar dig jag saknar dig jag saknar dig

#2 - - ellen:

håller verkligen med om att p&l var bästbästbäst och har adlrig varit så död som efter den festivalen medan emmaboda väl va halvbra och dant

#3 - - alexandra:

Snygg blogg! Följa varandra på bloglovin?:)

#4 - - Ville:

Nu har jag sett det! Din blogg är fantastisk att läsa, gör så att jag saknar Sverige mer än vad jag egentligen gör. Får lite panik när du skriver om matte c och d.... Har inte pluggat många timmar sen jag kom hit, kommer vara hjärntvättad. Hoppas allt är bra med dig, glöm inte att du är svensk, så mycket bra saker som jag saknar. Hatar min skoluniform och att bli skjutsad till skolan varje morgon och alla omogna elever och att ha oändliga låtsasbrymigkonversationer dagligen. Pussar o kramar från en alltjämt 30 gradigt kapstad, se till att krama stoffe o vinci från mig immorn

#5 - - ebba d:

alldeles förträffligt ser det ut. Tycker jag.

Upp