q

Känner mig så hjälplös. Skrämmande hjälplös och liten.
Hur trasig är du egentligen? frågar min pappa. Och det enda jag kan göra är att gråta. Över hela stan. Det här livet är för stort och för mycket för mig. Jag hinner inte med det. Orkar inte med det.
Det är som att min kropp ger upp. Min talförmåga slutar fungera och jag kommer på mig själv med att sitta och skaka. Och så regnar det mest hela tiden, nästan i symbios med mig. Men ändå.
De som säger att jag gråter utan anledning får gärna göra det, det gör mig inget. Jag är bara så hjälplös och rädd. Ikväll måste jag därför låsa in mig på ett kafé med en bra person och gå på författarkväll med Bob Hansson.
Och ni måste hjälpa mig. Snälla. Vad som helst. Något fint?

but if you are, I am quite alright hiding today

I fredags fyllde min mamma 46 år. Jag älskar henne så mycket. Hon fick Ulf Lundell-böcker, teaterbiljetter och parfymer. Och cupcakes och surdegsbröd på sängen.
På kvällen blev jag och mina mannar bjudna på middag hos bästa Emelie som vi inte träffat på hur länge som helst.
Ja, och det var ungefär den fredagen.

onsdag

Hann läsa tidningen och dricka kaffe jättelänge imorse innan jag tog bussen till skolan, och möttes av denne
Hade världens längsta kemilektion också.
Men sen träffade jag My istället.
Vi tog igen, drack rabarber-te och planerade. Fina fina My.
När klockan blev 7 gick jag till Södra för sångafton. Det får representeras av den här värdelösa bilden på en så himla duktig Johanna.
och dör alltid av lika mycket stolthet<3
Upp