kolla kolla jag är dum i huvudet.
Efter skolan träffade jag fin-Nora ett litet slag.
Sedan begav jag mig mot Tjurbergsgatan hem till Magnus.
Och där lagades det middag med de eminentaste personerna. Utmärkt torsdagseftermiddag och kväll.
Oväsentlig.
Jag tänkte skriva en lång text om empati (- att inga människor har det liksom), men sedan kom jag på att jag inte kan. Jag kan inte skriva om viktiga saker (politik, fientlighet, jämställdhet och så vidare och så vidare).
Jag kan bara skriva om hur ont det gör, hur lätt det är, hur det ibland inte alls känns - hjärtan, vener, ådror, stå lutad framför en diskbänk och inte få luft, nattbussar mot den finaste personen man håller av, höftben och sorgliga kärlekslåtar man känner igen sig i.
Fast det kan jag nog inte heller.
Ännu en dag på Roslagsgatan 1.
Stilig kille.
<3
Jag tycker om min skola. Och klass så himlans mycket bara. Ikväll är allt bra och fint - trots att jag har ett chokt prov imorgon och jag har sisådär tusen saker kvar att lära mig.
Kärlek. Hur fan gör man?
Idag har jag: vaknat av att jag blöder hysteriskt mycket näsblod, varit så arg att alla arg-känslor nästan kvävt mig på tunnelbaneperronger där den röda-cp-linjen hade störningar, orienterar i Lill Jansskogen med Emelie och Anton, Emelie hade skavsår förresten och jag trampade snett mest hela tiden, träffade Torre (världens världens bästa lärare genom alla tider! Fantastisk fantastisk enastående man) och fick två kramar och pratade om hur mitt liv var för tillfället, ätit 10 vårrullar, somnat framför Vänner, somnat framför facebook, somnat i biologiboken och ringt Anna ungefär 11 gånger på en timme. Jag ska börja läsa en ny bok av Bob Hansson när jag får tid till att läsa och så har mamma bokat en resa till Barcelona och imorgon ska vi köpa biljetter till Idre. Ca-tching!
tisdag.
Jävlar. Folk är fan vidrigare varelser än jag förstått. Folk är äckliga, fula och tror att dom är roliga.
Att ha världens vackraste bästa finaste 13åriga syster.
Roslagsgatan 1.
Emma.
Anton är hemskt bra.
Vincent.
Emelie och Slacker.
Och Ville!!
Nu måste jag verkligen verkligen verkligen plugga. Puss.
something must break
Jag har ett nytt objektiv. Kan inte hantera det än bara.
Idag måste det bli en bättre dag.
Och då, efter regnet så kommer det ett annat regn. Men sen, efter det regnet så går vi ut igen. Du och jag.
Idag ska bli en mycket bättre. Puss.
söndag.
I tre timmar har jag legat i min lilla lillasysters knä, tittat på Vänner och blivit klappad på håret.
"Såna här dagar är det nog viktigare att bara försöka överleva" säger min pappa.
Högen av böcker på mitt skrivbord ligger fortfarande orörd. Men det är viktigare att försöka överleva. Det måste det ju vara.
Vi vill ju bara andas. Sova och andas. Omvartannat - inget mer.
Åkte till min fristad på Kungsholmen idag. Åt min favoritmat i det stora fönstret och pussade på en hund som lägger sitt huvud i mitt knä och somnar mot min rygg i soffan.
Min morbror är så bra. Han låter mig andas.
Jag vill bara sova. Men har två presentationer, två läxförhör och ett 30-sidor stort prov i veckan. Jag vill bara sova.
beat your heart out
Det är svårt att andas i den här kommunen. Med ett kvavt och tungt bröst och heltäckningsmattor. (Kan inte lyssna på Från och med du utan att gå fullständigt itu). Vill inte vara här. Inte egentligen.
Vill inte leva här. Inte egentligen. Vill inte dö. Inte egentligen.
Bara upphöra med att existera för ett litet slag. Eller två.
hos dig har jag allt.
Igår åt jag den godaste middagen på länge med det bästa av sällskap hos Evelina.
You can´t fool old friends with limousines
Höstiga lördagar blir vackra när man bara får promenera från SoFo till Norrmalm, dricka kaffe och promenera ännu ännu mer med sin favoritperson.
Ny klänning har jag även införskaffat mig. Ikväll ska jag träffa mina bästavänner på middag. Hoppas på dans.
Och nu besegrar vi den här staden.
Igår var det fredag. Fredagar är enligt regel alltid världsa-bäst.
Efter skolan delade jag och Magnus på en morotskaka. Han är fortfarande den klokaste människan jag känner.
Sedan blev jag bjuden på finfin middag hos finfina Karro med finfina tjejer. Och lite köksdans och altanhäng på det.
Och senare dansade jag mitt hjärta på fötter igen, med människor som är så snälla och bra att det inte finns någon egentlig sans.
Nu ska jag prata om viktiga saker över en kaffe med Johanna. Och om jag hade varit kille alternativt lesbisk hade jag nog varit kär i henne.
I´ll dance and sway, while you dream away. Bring your curtains down and I´ll burn this town.
Justeja. Så har jag beställt biljetter till Oskar Linnros med Stockholms bästa flickor också. Idag har jag pluggat och pluggat och pluggat - utan framgång. Ingenting tycks fastna i min nervhinna, hjärnbark, vad-det-nu-är-biologi-lagras-någonstans.
Giving up the gun
Jag har hängt med bra klassisar idag! Och nu är jag hemma och chillar med den finaste lilla pappersbiten som tänkas kan.
Och så har jag köpt en cape idag. En fantastisk en. Och varit på moderna museet.
Imorgon är det fredag! Men först ska jag plugga tills mina hjärnceller nästan exploderar av all kunskap.Godmorgon!
"Men åh, jag vill bara skriva listor och rita lägenheter" - Emelie Löfquist på en brandstege.
Hösten har nått Norra Reals alla hörn. Och vi bara dansar. Och pluggar om fotosynteser och kvävetskretslopp. Och dansar.
Tog mig in i din dröm i natt. Smög runt i din hjärnbark. Kröp intill varenda nerv du har, sa "tänk på mig tänk på mig tänk på mig tänk på mig".
Gick in till hjärtkammare. Rörde vid varenda cell. Hörde skriken från dina barndomsår sa "jag förstår jag förstår jag förstår jag förstår".
no one´s gonna love you
Jag vill kunna vända mig om och gå ifrån honom, utan att titta bak. Jag vill verkligen verkligen, av hela min själ, kunna göra det. Men det finns inte i mig. Jag har inte dom generna som gör det fysiskt möjligt för mig att skrika att jag inte behöver honom och sen bara springa därifrån.
Så fort han är på väg att gå sin väg - hemåt - eliegatan - bort - drabbas jag av panik i varenda cell och drar tillbaka honom. Snälla gå inte. Gå aldrig.
"Alice. Vad vill du att jag ska göra?".
Ring inte, skriv inte, lås inne ivern i dig - Nu ska vi inte höras av varandra.
Grow old with me
Jag ska berätta för er, någon gång. När det inte längre gör ont att titta på bilder på oss eller lyssna på låtar han alltid satte på i mitt rum när vi precis vaknat. Puss och godnatt kära fina ni - och jag mår bra.
Du måste tro det finns nåt episkt över dig. Du måste höra stråkkvartetten, den är i dig. Måste känna skornas skav.
Idag har det varit en så himla bra dag. Bara rakt igenom bra.
Sprang upp och ner för Norras tusen trappor i en randig långklänning med Emelie. Sedan reserverade Ville biljetter till oss till min bästa artist i världen! Tror jag smäller av så bra! (Ville är förövrigt väldigt bra han också). Efter skolan fikade jag med mina tre finaste Anna, Linnea och Evelina. Allt är bra. Och jag längtar till en helg som inte är allt för långt borta. Puss.
Andreas.
Tack - fina utmärkta låtsaspappa.
is there a slow dancer in you?
Endast sorgliga kärlekslåtar ni kommer känna igen er i och antagligen har hört för många gånger förr. Men åh. Aj. Ont.
En söndag igenom ett photo booth.
Söndag. Söndagar är min värsta dag på hela veckan. Jag vaknar alltid upp med ångest i magen, bröstet, hjärnan, hjärtat - överallt. Men igår var en bra dag, trots brist på liv, så var det bra.
Jag och min syster valvakade i sprillans nya sockor som kom med posten från en liten fantastisk mormor. Magnus valvakde också med mig på avstånd. Och jag är alldeles förbluffad förundrad över Sverige. (Avskyr avskyr avskyr på Jimmie Åkesson och hans fotbollshuliganer till partikollegor). Det är nu jag emigrerar! Hoppas ni följer med mig.
This aint no place for the weary kind.
Det här med att ta sig upp. Om än bara för en liten stund. För att falla ner i en ändlös avgrund. Dö. Spy. Gråta. Ringa till en liten vän och ta sig upp igen. För att gå igenom allt - en gång till. Och så håller det på. Tusen tusen och åter tusen timmar till.
Men det här ska bli en fantastisk höst - med eller utan hans sylvassa höftben.
val1
Till alla er som får rösta: Rösta rött! För jämlikhet och lika villkor.
(Och Sverige har behövt en kvinnlig statsminister länge nu - det är dags).
Och en liten parentes till (som kan vara den viktigaste):
"Att någon skulle sova naken med den vi älskar förmår vi inte föreställa oss".
för allt vatten i Seine
Fantastisk flicka.
Denna lördagskväll förblir mörk. I Sundbyberg har det regnat hela dagen. Så ikväll måste jag titta på Juno och låta bli att känna efter.
Och jag ska dansa för att hjärtat blöder.
Igår var jag nästintill glad hela dagen.
Norra Real är faktiskt en himla fin plats att spendera sina veckodagar på. Och sen blev jag bjuden på middag och en massa mys i Annas soffa.
Så, efter både korvstroganoff och thai-mat åkte vi hem till världens bästa Emilio där vi mest dansade och hade det fint med Stockholms i särklass mest dansanta människor.
(Och jag gömde mina drömmar där din axel blir till hals).
Idag ska jag fika med fin Fanny.
(Om ett år eller två kommer det här vara över - Om ett år eller två, är det aldrig över).
(det här måste ta slut snart)
It always fascinated me how people go from loving you madly to nothing at all. Nothing.
It hurts so much.
När alla vill se dig dala nu som Håkan Hellström
NR
Det här är Emelie. Hon är sanslöst bra och fin. Och vi skrattar åt samma saker.
Olivia.
Clara.
Kristoffer!
Och en käraste Emma.
Bra klassisar.
Haha. En jävligt sorglig lista.
Det händer bra saker också:
- Igår var ni hela 212 stycken här!! Alldeles fantastiskt.
- Idag åt jag den godaste morotskakan någonsin.
- Den åt jag på mitt nya bästa café. Som ligger nära min skola, mitt hem och Anna.
- Jag har köpt en fet, ful och dyr miniräknare som jag inte alls förstår mig på. Men den får mig att känna mig smart.
- Jag får fortfarande en massa gulliga sms och mejl på facebook. Jag blir så berörd.
- Idag har han ringt mig tre gånger.
det är inte dig det är fel på, det är jag.
Jag saknar. I allt jag gör saknar jag. Nu har jag duschat varmt hur länge som helst och ska ta mig tillbaka till skolan.
Jag viskar ditt namn som är allt jag minns just nu. När tar det här slut?
Dansa fastän ditt hjärta brister. Dansa fastän du inte är här.
Lyssnar på det här (genialiskt) och förundras över vilka fantastiska läsare jag har. Jag bryr mig så mycket om er.
Är bara så fasansfullt rädd för den här natten, morgonen, förmiddagen, eftermiddagen, kvällen och återigen natten.
There's a moment in life where you can't recover any more from another breakup.
Jag har gråtit på så många offentliga platser idag att jag tappat räkningen. Jag har fått flera tusen tusen jag-tänker-på-dig-du-är-inte-ensam-sms och världens bästa vänner räddar och kramar mig hårt. De bara finns.
När jag inte kan andas ringer jag honom. När det gör så ont att jag tänker att nu dör jag ringer jag honom. För där sitter han- och är inte längre min - men i alla fall. Han äter mackor i hans kök. Så börjar han gråta. Jag försöker trösta lite. Men det slutar (och börjar) ändå alltid med att det är jag som gråter. Sedan pratar vi om min dag. Efter det om hans. Ett "godnatt vi hörs imorgon, puss" och så lägger vi på. Jag gråter.
"Det kommer göra ont, Alice. Igen och igen och igen".
samma nätter väntar alla
Nu har det gått 11 timmar sen.
Louise säger att hon tror på mig och att den här rakblads-onda smärtan kommer att gå över. Tillslut. Jag tycker om henne. För hon är den enda som är vaken tjugo i fem en tisdagsmorgon och orkar prata med mig.
(Läsare - ni är så vackra. Jag grät om och om, för ni berättade så fina små saker för mig. Om allt. Tack).
"och du vet ju vad jag tycker om hösten"
Jag sitter i ett mörkt alldeles kolsvart kök i Norrmalm och det är tisdag och jag ska upp om tre timmar.
"Alice, vad gör du?"
"Jag dör".
Jag har aldrig varit så krossad och i så många olika delar i hela mitt liv. (Den här jävla stan).
Det finns inget sans. Ingenting. Nu när han har gått ifrån mig - finns det absolut ingenting.
väldiga världen
Nu har jag haft för många ledsna dar. Dom står mig upp i halsen och allt annat färgas liksom av.
Ni måste hjälpa mig. Kan ni inte bara berätta något fint som har hänt er, eller tipsa om någon ny bra bok alternativt film. Eller bara, berätta något fint.
Och du är himlen för mig
Igår var rätt fint. Kvällsfika på 60 som slutade med dans hemma hos Bianca. Och varmt i luften var det också!
Och visst hade jag ont i hjärtat omvartannat, men det känns så tusen tusen mycket bättre när jag är omringad av människor som jag vet alltid kommer att älska mig - lika gränslöst som jag älskar dem.
young enough
Och jag ba hyser tiotusen ton kärlek.
Vattenkikare
Höhöhe.
Just nu: är trött - tittar på vänner - dricker kaffe - tittar på vänner - hämtar kakor - tittar på vänner.
Fredag 04.20.
I hans säng får vi inte plats. Inte båda två. Inte egentligen. Men där ligger vi i alla fall.
Jag emot väggen.
När han börjar snarka ler jag bara. Eller när han tar min halsduk när vi går hem mitt i natten och egentligen fryser jag i alla ben jag har men låter honom ha kvar den. När han tar allt täcke eller mosar mig mot väggen med ryggen, så är det bara så det ska vara - tänker jag.
Jag har aldrig känt så för en människa. Okej. Den här bloggen handlar bara om honom. Men jag har liksom inget till mitt försvar. Inte för tillfället vart fall. Någon dag blir det väl ändring på det här.
Ett hus. Och tretusen hugg i hjärtat.
Nu bor jag aldrig på Sveavägen 14 igen. Kommer aldrig igen sitta på min altan med ett par bästa vänner och skrik-sjunga. Aldrig vara rädd för att grannarna kommer att klaga på att musiken är för hög - trots att de aldrig har gjort det. Aldrig dricka morgonkaffe i det blåa köket. Aldrig gå den uttjatade vägen från tunnelbanan till min tomt. Aldrig, aldrig. Aldrig göra något mer i det där huset.
I det huset jag har levt hela mitt liv i. I världens vackraste bästa varmaste hus.
Jag har nog aldrig gråtit så mycket som jag har gjort idag. Och nu måste jag verkligen dansa. Och träffa mina vänner. Annars går jag nog itu i hälften en miljon gånger om.
ett egendomligt minspel
"Men helheten finns ju i detaljerna. När du blir kär blir du ju inte kär i en person. Du blir kär i en sned tand eller ett egendomligt minspel".
Nu ska jag gå ut. Sparka på löv på Odengatan. Och andas.
window pane
I natt sover jag ensam i den lilla lägenheten. Och det är lite svårt att andas, sådär att jag måste öppna fönstret och lukta på hösten. Matteläxor och biologi-uppsatser känns väldigt avlägset just idag.
Rutiga dukar, tennglas och svenska dagbladet.
Såhär har jag gått runt idag - som förövrigt har varit en bra dag. En bra väldigt aslugn dag. Har mest hängt med bra classmates i mobbade matsalen.
Imorse åt jag en väldigt exklusiv frukost som ni ser. Men oboy ur supertunga tennglas är helt klart grejen.
Men jag skakar av all den här meningslöshet - jag förstår bara det som är vårt
onsdagar - enligt regel.
Idag har jag gjort mig hemmastadd på den minimala ytan på Östermalm. Haft ett svenskprov som gick alarmerande fort att skriva. Men annars inte gjort så mycket mer i skolan. Sovit framför beverly hills och hängt lite på humana - men hittade inget. Velat springa hela vägen till Sundbyberg och krama en liten syster, säga att allt blir bra. För att hon är så skör och så fin och värd allt allt allt i hela världen.
Nu ska jag till tranan med mamma och Andreas.
Bring your curtains down and I´ll burn this town
Alla mina kläder luktar rök och svett. Och jag har ont. Lyssnar på Steal Tomorrow. Och jag har ont.
På Birger Jarlsgatan ligger det gula löv när jag går från skolan. Norra torra har blivit vått nu och det är brittsommar. Det blir nog bra. Snart.
so I can shake you.
Idag har jag klippt mig.
Jättestor skillnad verkligen. Jag har precis ätit den vulgäraste tallrik med pommesfrites ni kan tänka er. Och ikväll är det Norra Reals insparksfest. TAGGA!! Eh.
Take care fina ni. Puss.
08.01.
Nu: Ullared! Åh som jag har längtat.
yeye eyey
Now you get to watch her leave
Out the window
Guess that's why they call it window pane.
Out the window
Guess that's why they call it window pane.
Jag gör allt - förutom att plugga. Nu ska jag köpa middag. Sen gör jag väl ett nytt försök till att lära mig de tretusen miljarder glosor vi har.
kul lista.
Nämn något som gjorde dig glad igår: Min pappa.
Vad gjorde du kl 08 imorse: Missade tåget!
Vad gjorde du för 15 min sedan: Gjorde kaffe och faebookade.
Det sista du sa högt: Puss!
Det senaste någon sa till dig: Puss!
Vad har du druckit idag: Kaffe, citronvatten och mjölk.
Vad var det senaste du åt: Äpple.
Vad var det senaste du köpte: Mjölkchoklad.
Vad är det för färg på din ytterdörr: Vit. Och hos pappa är den röd.
Vad är det för väder hos dig nu: Relativt varmt för att vara HÖST.
Godaste glassmaken: Ben&Jerrys cherry garcia.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Ja.
Sover du tungt: Hehe. Eh, ja det gör jag väl.
Drömmer du mardrömmar: Inte vanligtvis mardrömmar nej.
Trivs du med ditt jobb: Det jag hade i somras trivdes jag med. Längtade bara så himla mycket efter mina vänner.
Favoritklädsel: Strumpbyxor och kängor eller höga jeans.
Favoritlåt just nu: Lions heart - The talleset man on earth.
Vad ser du om du tittar till höger: En vit vägg!
Vad gör dig glad just nu: Mat, Emelie och snälla människor.
Vad ska du göra härnäst: PLUGGA
Höger eller vänsterhänt: Högerhänt.
Humör just nu:
Favoritgodis: Blåa bumlingar tror jag dom heter (de är
Kläder just nu: Pappas tröja.
Sommarplaner:? Eh?
Hur många kuddar sover du med: Så många som möjligt! Men typ tre, fyra.
Spelar du något instrument: Nej.
Morgon eller nattmänniska: Inte morgon i alla fall.
Vad är viktigast för dig: Vänner. Och kärlek.
Är du kittlig: Ne, bara ibland.
Snarkar du: Ne. Bara ibland. Jag pratar dock rätt mycket i sömnen.
Stjärntecken: Skorpion.
Äckligaste insekten: Larver.
Längtar du mest efter just nu: Guido.
and a dreamer within - dreaming of you.
Idag har jag bara gråtit på en röd heltäckningsmatta.
De kommande dagarna ska jag begrava mig. Flytta till en annan svär där ingen har smink på sig och alla har fettigt hår och orakade ben.
Varken svarta eller svåra - 16 år.
Igår hade två fantastiska, felfria varelser sin födelsedagsfest.
Nämligen dessa två.
Vi blev bjudna på en fancy middag. Och fick banan och annanaspaj som var 2 die 4 till efterrätt.
Sebbelicious. Han är bäzt!
Och kära Bianca.
<3
Stilig Olof, snygg värdinna och stilig Simon.
Och resten var mest bara dans dans dans.
Så jävla toppenbra fantastiska människor hela hela bunten.
Alla som kan har flytt till havet eller in i biosalonger.
Jag är trött och nu ska jag plugga.
Jag fullkomligt älskar den här. Den får hösten att inte kännas lika stor och läskig och kall. Och ni får tycka vad ni vill, men Ulf Lundell är faktiskt en alldeles fantastisk man.
Nu slutar vi känna efter.
I wish I had a suntan
I wish I had a pizza and a bottle of wine
I wish I had a beach house
I wish I had a beach house
Men istället - en madrass på ett golv.
ett rött rum, gröna manchester byxor och ett hår som verkligen måste måste måste klippas.
Obs. osminkad chey!
Igår invigde jag mina nya gröna manchester byxor genom att äta massvis med kräftor på de lavalvägen. Finfint!
Idag har jag mest pluggat hemma hos min pappa i det så kallade röda rummet.
Och ikväll blir det till dansa med alla de vackraste vänner jag har!! Helaste natten ska vi dansa.
okidoki artichoki
Idag blev jag getingstucken i foten. Men som tur var befann jag mig hos en viss Anna Jonsson som sprang och hämtade en sockerbit. Juste. Socker.
Efter det åkte jag lite tunnelbana med Linnea - men hon dumpade mig, så jag fick strosa runt ensam men jag hittade i alla fall ett par fantastiska gröna manchester byxor - för att sedan åka tunnelbana hem med andra Anna.
Och så åt jag middag med farmor och farfar. Och smörjde smatidigt in mina kängor, så nu glänser dom och är alldeles fina. (Detta har med andra ord varit en jävligt produktiv eftermiddag).
Imorgon ska jag till östersjön med hela, coola NMI10. Fan vad fezt!
1 september
Idag blev det höst.
And he's catching the train to where he's heard you have been
Imorse på tunnelbanan läste jag lite över en tants axel i hennes metro. Efter ett litet tag då hon förstått att jag läste lite abstrakt, vrider hon på tidningen så jag ser mycket bättre. Så där sitter vi. Två främlingar och läser ur samma metro.
Det tyckte jag var fint och log hela vägen från fridhemsplan till rådmansgatan.
Efter skolan idag åt jag och min mor middag på babs. Och efter det hängde jag med den bästa killen jag vet. Idag har varit en bra dag. Tillskillnad från igår. Då jag skrev i min dagbok att "mitt liv är att gråta på trägolven i den 21 kvadrameter stora lägeheten på birgerjarlsgatan".
Ps. mitt halva vänstra långfinger saknar förresten känsel. Jag högg nämligen av en nerv som nu är av och aldrig kommer att kunna läka och bli till en frisk nerv igen. Det känns bra.
