4 minuter.

Mina vänner säger alltid att hela jag styrs av hur han och jag har det. Pojkarna alltså. Att jag inte går att få kontakt med när min hjärna är alldeles dimmig och full utav bara honom. I varenda vrå.
Och så är det nog. Jag kan inte tänka på något annat än honom och sakerna han sa på busshållsplatsen. Det är som att jag går omkring i en liten bubbla, där ingenting får plats förutom han, jag och hans piano.
Jag ville ju aldrig bli en sådan som lät hela min värld kretsa kring honom. Stjärnorna, kemiproven och våren, allt det där.
Jag är så himla liten. Obefintlig, svag och jävla liten. Det är April om 4 minuter.

Someone´s missing

Min blogg är fett rolig nu för tiden. Jag är upptagen med andra saker.
Jag pluggar mest. Det brukar se ut såhär (fast med mjölk i glaset)
Och äter påskgodis.
Hjälper inte en liten lillasyster att packa.
Så mamma tvingar mig att roa Maurits.
Sen åt vi en förtidig påskmiddag.
Jag är ganska ledsen nu för tiden. Trodde liksom att våren skulle lösa alla mina problem, göra mig gladare och sötare. Så blev det inte. Men jag har i alla fall lov imorgon! Det är jag värd.
Upp