Du sa "vi måste överleva Stockholm"

Idag är det tisdag och jag ser ut såhär. Och jag skit helvetes jävla mycket att göra. En liten ursäkt till varför det är alldeles för dött här på enkelv.


Och bara för att vara lite extra grädde på moset jobbig, så:
kavaj/kappa/kofta - mammas gamla, eller egentligen mormors. hmm
sjal - andra hand.
klänning - alice egen sydda! Jä.
Strumpbyxor - Ja, vart man nu köper det.. h&m? h&m it is.
skor - monki.
Sen hade jag ju en väska, från dior som också är mammas gamla, och skinhandskar. Två vänster handskar, om ni ville veta. Alltså var de inte ett par, jag hade bara i all hast dragit med mig två svarta skinhandskar. Jag vet inte vart skinhandskarna kommer ifrån.

Love your man and love him twice.

Det här är ju hopplöst. Jag är alldeles för kär i Luke Pritchard. Det skär i hela mitt hjärta. Åh vad jag skulle vilja ha en liten Luke kopia här, just just just precis nu. Så hade han kunnat röka lite för mycket och fixa till sitt hår lockiga hår. Sen skulle jag visa honom Stockholm och han hade tagit min hand och jag tappade bort mig. Jag kan tänka mig hur han ser ut när han är nyvaken med hår som står åt alla håll och kanter. Och hur han doftar. Jag skulle gå runt i hans tröjor hela dagarna som luktade just nyvaken Luke och rök. Han skulle sjunga en massa sånger och ta mig med ut i världen. Och jag skulle vara hemskt hemskt lycklig. Och väldigt kär.


"jag älskar dig" är ganska slitet men ändå väldigt det största hela tiden. När man säger det med den där tunna darrande rösten är det ju det största.

Det där fick jag helt totalt 100% från Isabellas blogg. So ni know. Och bara för att hon skrev så fint om Håkan och popcirkus, ligger jag nu när jag borde sten sova och laddar ner det. Mina planer är att kolla på det ikväll. Jag såg de första programmet med markus Krunegård, vet jag sen I guess life came in the way. Men det gååååår ju inte bara att missa finaste i världshistorien Håkan och Anders Wendin. Vill ni veta att jag var helt hopplöst förälskad i Anders Wendin från moneybrother? När jag hade sett honom på parksommar någon sommar för länge sen ville jag mest av allt vara från dalarna, jag hade väggarna fulla av affischer och intervjuer av honom, mina dagböcker var fullklottrade av låtar han hade gjort, jag köpte varendaste liten tidning som innehöll något om honom och så hade jag bilder på honom på min dåvarande playahead(som för övrigt var lite mitt liv då)... Det är så fruktansvärt svårt att vara kär i sveriges bäst klädda man från dalarna som sjunger som en gud. Bara för att han är han och jag är jag och stockholm är lite för stort ibland. Lite tur att jag inte är det så värst mycket nu då...

Och jag vill inte sluta praoa nu. Trivs über och vill helst slippa hela skolan och öppna en blombutik på östermalm med samma! Imorgon är det fredag och jag är ppppeppp. Och jag har gjort ett bland band på spotify som heter "Och jag är fortfarande hopplöst kär i dig" bara för att jag fick reda på igår att man faktiskt kunde göra bland band på spotify med fina namn. Men jag känner inte för att länka, det blir lite för mycket niotillfem.
Well well, people. Om den har laddat klart nu så ska jag se på dialogen om fina kärleksord. Väntar SPÄNT:

Och förlåt för ett långt och konstigt inlägg. Är lite konstig nu. Och väldigt väldigt väldigt ful. Appropå typ nadaaaa.
HEJDÄÅ! och jag äör lite övertrött nu känner jag . bajss på det


(P.s. rubriken, är Håkan Hellströms exakta ord. Gick in senare när jag hade på popcirkus och ändrade. Ordagrant.)
Upp