Jag kom just på att det är första advent. Och att för ett år sen såg mitt liv så jävla annorlunda ut. Det finns inte en grej nu som ser ut som det gjorde då. Inte mitt hår, inte mina vänner, inte min mobil, inte mina kläder, inte mina betyg.
Det är helt sjukt egentligen, hur allt förändras.

Igår kväll fick jag ett samtal från min vän när klockan var tio. Hon var ledsen, för att hon trode hon skulle förlora sin närmsta. Två timmar senare, fick jag ännu ett samtal. Då skrattade hon och det var musik i bakgrunden, och sa att det hade löst sig.
Att hon inte var redo att lämna honom ännu. De har ju gått igenom allt för mycket tillsammans.
Det tycker jag var så fint.

Och jag vet inte heller om jag är redo att lämna det än. Vi har ju också varit igenom så mycket.
Och om du bara förstod hur ont det gör när ett par blåaögon du kände så väl, inte möter din blick. Om ni bara visste hur hårt det tar.

Jag och Bianca har ätit sushi. Och lyssnat på Tjejmix år 2005.
Nu ska vi hem till Cornelia Nikas, och förhoppningsvis blir det kuligt värre.
Ha en bra Lördag.

Vad händer med mig? Jag är alltid på gränsen. På gränsen till tårar, skrik och bedrövelse.
Men jag håller alltid tillbaka. Försöker att inte vara för mycket. Så istället stänger jag in allt, i mig.
Pratar inte med någon. Stänger av.
Dör. Sakta inombords. För det äter upp, och tär sönder mig.

Jag är inte ute för er sympati. Försöker bara förstå hur jag fungerar.

Idag har jag kastat ett bowling klot i rännan alldeles för många gånger, jag och mina vänner har jagat bussar, tagigt fel, sprungit över vägar, och hoppat över staket bara för att komma på den rätta. Jag har klättrar och varit livrädd när jag sitter fast i en sele flera meter upp i luften medans Anna Quant (världens mest oseriösa person) säkrar mig.
Jag har även varit arg så jag att jag spricker. Jag har köpt en Ipod, och gått igenom ett snö slaskigt Sundbyberg i förhoppningar.

Nu pluggar jag fysik och äter soppa, och vet att jag egentligen inte alls har tid med den här bloggen.


(bjuder på sista bilden!)
Ser det ut att gå bra eller? Fan heller att det gjorde.

Åt helvete med allt. Låt det gå. Låt det flyga. Låt det flyga, åt helvete.

Och ja, det här kommer att vara ett av mina andra tusen inlägg om hur otroligt trööttt och dålig jag känner mig.

För jag har tappat greppet. Och jag tänker inte ens försöka att återfå kontrollen.

Nu har jag kastat mig ut i det här, utan säkerhets linor, utan säkerhetsnät.


So now I'm leaving. Leaving on a mayday.

Det finns en pojke.
Som jag inte känner, som jag inte vet någonting om. Och det känns bra. För första gången. Bra.
Jag är inte livrädd som jag brukar vara. Bara nyfiken.
Pojken.


Det som känns mycket mindre bra är att jag har prov imorgon och det inte går att koncentrera sig på varken muttrar, spikar, sågar eller 3dimensionella kuber.

Nu är jag 14. Och det känns bra. Inte mycket äldre och klokare. Men bra.

Idag hade mina finafina vänner överraskningsmiddag för mig! Jag blev jätte chockad och super duper glad.
De fixade och trixade lite och ringde min mor, och av en "slump" träffades vi på ICA maxi..
Sen följde jag med dom till anna, där det var överraskning! Vi åt god mat och hade tårt krig. Underbart.
Det var jätte fint och jag blev rörd. Tack och jag älskar er.

Och nu.. En mängd riktigt fula bilder.






Puss

Idag cyklade jag hem från skolan när det låg snö på marken och var världens lyckligaste.
För vad finns det egentligen som är finare än snö? Ingenting.

Jag är så glad. Så obotligt, läskigt glad. Och jag har ingen anledning.

Jag cyklar, i motvind och i regn, på världens mest mörka och bittra väg.
Det gör ont i mitt ansikte av kyla, och tänker på en varm famn men vaknar snart upp och inser att det finns svenska recensioner att skriva och fysik prov att plugga till. Då vill jag bokstavligt talat dö ocg funderar på att svänga ner i lötsjön så att jag får sjunka med cykeln.

Det här regnet drar ner mig till botten. Så ge mig sol!


Så här är det.

Min farfar heter Gerhard. Jag har nyss intervjuat honom till ett litet skolarbete.
Jag ska döpa min son till Gerhard (om jag får någon). Eller typ Gustaf eller Håkan, och min dotter ska heta Elsa. Hehe.

Som ni kanske märker, har jag en lätt fabless för "old fashion" namn.




P.s. Grattis I efterskott till min käre pappa på farsdag. Jag är ingen dålig dotter som glömmer bort det, köpte faktiskt en dyr chocklad och en bok.

Jag är så sjukt trött. Hela tiden. Det är inte likt mig.
Är numerade rädd för att äta godis, hehe. Inte heller likt mig, ett jävla dugg.

Och så har jag kommit på en sak, det finns inget värre än Söndags mornar.
Jag hatar dom. (Har blivit så hatiskt)

Åh herre, vad jag behöver plugga nu. SUCK.

Hej. Idag är min kropp död. Den säger att den vill sova. Men jag behöver både plugga och uppdatera den här döende bloggen.

Igår var en fin kväll. Åkte hem till Bella vid 4, vi åt och kollade på Tingeling.
Runt 7 snåret mötte vi Oscar och lite fler fint folk.
Kvällen gick, och Jing och Jang  kanske var lite för overloaded hehe. Men dom hade iallafall kul!

Nu ska jag snart sova, och jag vet att klockan är kvart i nio men efter att ha sprungit 5 kilometer i dag så behövs lite vila.
Peace out! /Jing

(läs: min dator har gått sönder, får gå in på den stationära och det är så obehändigt. Just därför är alla bilder så gamla, inklusive den nedanför... Jag ska bättra mig!)

Idag är jag sjukt taggad! Men även grymt trött, så idag blir det chill kväll för min del.


Nu lyssnar jag på fin musik (fina fina kooks) och ryser.
Det är så bra!

Det var ett tag sen. Idag är jag glad! Ska jag berätta varför?
Joo, för att idag har jag fått tillbaka en massa prov, rapporter och shit, så här fick jag på dom:
Spanska prov = MVG, Teknik rapport= MVG, Svenska berättelse nr 1 =MVG, Svenska berättelse nr 2= MVG

Nåå, vad tycks?


Vad dåligt det här blev... Nu ska jag äta glass (!) och plugga till SO-prov
Den här bloggen går i graven. Jag tycker synd om den. För den förtjänar bättre.